under Karl Hård eller stundom i deras ställe österbottningarna under Axel Lillie[1]; namnet gifvet derföre, att den utgjordes endast af infödda svenskar. Brigaden hade vanligen sin plats bredvid Blåa regementet, deltagande i dess faror och i dess ära.
Gröna, troligen densamma som Skottska brigaden, bestod af skottska regementer under Hepburn[2]. Den hade varit med redan uti preussiska kriget. Efter Hepburns afsked fördes den af Wildenstein, dertill bildad som öfverstelöjtnant vid Gula regementet. Enligt några uppgifter bestod Gröna brigaden i slaget vid Lützen af hertig Bernhards tyska regementer.
Hvita brigaden, så kallad af sina fanor, utgjordes af pommerska, till Gustaf Adolf öfvergångna troppar, först under Damitz, sedan under Witzthum, sist under Burth.
Röda brigaden, bestod af regementerna Hohendorf, Erik Hand och Hall. Svarta regementerna voro värfvade af Falkenberg och Sperreuter.
Bland rytteriet stå främst i ordningen likasom i striden Finnnarna, anförde af Torsten Stålhandske. Det var i deras leder, som den tappre Taupadel, som den sedermera så ryktbare Karl Gustaf Wrangel bildade sig. Sedan kommo Westgötarna under Erik Soop, städse försvarande det anseende, som de uti träffningarna vid Dirschau tillkämpat sig. Södermanlänningarna under Zacharias Pauli utmärkte sig uti preussiska fälttågen[3], men synas
- ↑ Riddarh. Genealog. för Hård och Hastfer. Lillie säges dersammastädes öfverste för ett värfvadt regemente; men uti general v. Suchtelens samlingar finnes hans fullmakt som öfverstelöjtnant vid Österbottens regemente; och uti Swedish Intelligencer och Lettres et Memoires de Gustave Adolfe m. m. p. 161 säges han öfverste för ett svenskt regemente.
- ↑ Riksark. Riks-Cancellerens bref 1630. Lista på krigsfolket i Preussen förutan rytteri; jemnför Swedish Intelligencer 2, 28.
- ↑ Sack. (Bundt 25) Fullmakt för O. Sack d. 10 Okt. 1627 att vara major och den 14 Maj 1629 att vara öfverstlöjtnant öfver Södermanlands landryttare under Zach. Pauli.
