Sida:Gustaf Rosenhanes Respublica glacialis Ett stycke svensk etnografi från vår stormaktstid – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/7

Den här sidan har korrekturlästs
199
GUSTAF ROSENHANES RESPUBLICA GLACIALIS.

villkor deltaga i sammanslutningen, än att de fått leverera notkilen, och å andra sidan att bönder (naturligtvis en annan adelsmans underlydande) icke tillåtit adelsmän inträda i förbundet, om de beröfvades denna företrädesrätt. Åbor (arrendatorer) kunna alls icke göra några rättigheter gällande gentemot jordägarna, i det de endast af nåd få, i ersättning för tillskjutna nät och för sitt arbete, dela fångsten med dem. Ty de åtnjuta endast afkastningen af jorden för begränsad tid, hvarom stadgas i Sveriges lag, Jordabalken flock 20 och följande.

Sedan öfverläggningarna afslutats, stridigheterna häfts och samhället konstituerats, utses en dag för levererandet af de för fisket nödiga redskapen. Allt synas, hvarpå tjänstemän för fiskets bedrifvande tillsättas. Då redskapen synas, plägar mycket kasseras.

Fig. 2, Redskap för isfiske.
Ur Olaus Magnus p. 711.

När omsider den rätta tiden kommer, sammanfogar man dragnoten, fastgör linorna, flötena och sänkena. Själfva noten bindes af hamptråd, kilen af lintråd. Ty kilen måste förfärdigas af fastare och starkare garn, då ju den har att mofstå hela trycket af fisken, då den fångas och uppdrages. Notens armar bestå af nät med gröfre och glesare bindning Dessa armar äro afsedda att, när de långsamt dragas fram genom vattnet, skrämma och drifva fisken mot