Ingri.
Nej, jag kom nu på stunden.
Truls.
Intet hörde du något hwad jag sade?
Ingri.
Nej, intet annat, än jag tyckte, at du nämde något om penningar.
Truls.
Ja, jag talte bara om, at det är en swår tid efter penningar, och at jag för 3. wekor sedan med mycken möda fådt in en summa, som jag har innom lås och nyckel.
Ingri.
Ja, ja, det är så mycket bättre för dig.
Truls.
Och när man har någre, så måste man wäl ackta sig för tiufwar i denna tiden.
Ingri.
Det förstår sig.
Truls.
Ja wisserligen; men min kiära Ingri, lät oss ej uppehälla oss längre med fåfängt snack. Jag tycker, at du har brackt någon läkedom med dig för min siuka maga.
Ingri.
Ja men har jag så; Sj här äret, war så god och håll til goda. Gier honom mat och en Bouteille.
Truls.
Begynner at äta och dricka med god Appetit.
Ingri.
Det är mig kiärt, at maten smakar dej.
Truls.
Ja, jag har orsak at wara glad öfwer en god hälsa. Så länge jag har den, och är i tienst hos min niska Husbonde, fattas mig aldrig appetit.
