Far igen, som jag på 10. åhrs tid ej fåt giöra: Och sedan har denne dagen giedt mig förhoppning at få äga den angenämaste och behageligaste Person, som mine ögon ännu sedt. Eller huru min skiöna Syster, är det icke så? Eller säj om jag bedrar mig häruti?
Jungfru Lisa.
Jag ber Er än en gång, min Bror, at I ej obligerar, mig at nu utlåta mig widare, än jag giort. Betänck derhos, at det I omtalar, är en sak, som ej dependerar af mig utan af min Far, som torde wara swår nog, at winna; och hwem wet dessutan, om icke den Släcktskapen, som är emellan oss, kan wara et hinder, som ej så lätt torde kunna rödias undan.
Caspar.
Wore jag allenast säker om at ha wunnit Ert sinne, min Cousine, som är det förnämsta, så wet jag at - - -
Birger bry Er ingendera om något sådant. Ären I man först ense Er emellan, så påtager jag mig, at sörja för det öfriga, så at ingen ting skal hindra bägges Er lycka. Men wj wilja nu gå in i mit hus, då wi få widare tilfälle, at talas wid, ock öfwerlägga om alt sammans. De gå bort
2. Inträdet.
TRULS HÅKAN. INGRI
Trulls kommer skrattandes.
NÅ nu kommer wår Frijare fram; ock aldrig har jag sedt makan figur, så länge jag lefwat har. Men jag ber Er, goda wänner, at I hållen Er alfwarsamt, ock intet skrattar åt honom, på det han intet må mista färgen. Hå, sj der hwar Ingri kommer. Du äst nu alt för granner, Ingri, så at jag wäl skulle ha lust at frija til dig i gubbens ställe. Men tyst, sj hwar han kommer.
