Den här sidan har korrekturlästs
281
holm — hör du det? — sade Alma sakta, då majorskan komplimenterade för den vackra buketten, hvilken Johanna tagit sig den friheten att erbjuda henne.
— Gå för all del in, min lilla nådiga fru Lemner! — ljöd majorskans röst ur täcksläden, medan Alma fäste en blick, lång och varm, på den nickande Maria.
— O, du härliga frihet! — utropade Johanna, när de åter inkommit i sitt lilla kabinett. — Nu vilja vi dubbelt njuta dig och dricka i botten frihetens skål!
— Och vänskapens! — tillade Maria innerligt och förde det lilla guldkantade glaset till sina rosiga läppar.
