Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/16

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
16
Choklad.

Wi weta, att choklad göres af kakaoböner, socker och kryddor; alltså blir wäl wår första omsorg, att uppsöka god kakao, om wi wilja erhålla godt choklad, emedan detta är en hufwudingrediens deraf. Bönorne af den bästa sorten äro runda, tjocka, kantiga och mycket stora, efter utseendet torra, men innehålla likwäl mycken olja; deras yttre hud är öfwerdragen med ett silfwerfärgadt doft, kärnan deremot är gredelin, oljaktig och af en angenäm bäsk smak. Den andra sorten skiljer sig från den nyss beskrifna genom trenne kännetecken: den går lätt sönder, så att man kan bryta den emellan fingrarne, dess kärna och kött är swartbrunt, och har chokladlukt. Den tredje och sämsta sorten är mycket mindre än de förutnämde, något bred, med mera slät yta, mörkbrun till färgen, som ej är öfwerdragen med doft, och till smaken kärf och bäsk. Men ingendera sorten får lukta unken eller härsk.

Då wi nu redan äro hos köpmannen för att utsöka den bästa kakao, så kunna wi på samma gång fråga efter Vaniljen. Denna bör wara mjuk och klar, likwäl ej glänsande, skör, af rödbrun färg och angenäm lukt, hwarken för klibbig eller för torr; skidorna kunna wäl wara skrynkliga, men böra likwäl wara uppfylda med en olj- och köttaktig merg, inom hwilken finnes små swarta, glänsande frökorn. 50 stycken böra åtminstone wäga emellan 13 och 14 lod; wäga de mera, så höra de till en finare sort.

Den andra sorten har kortare, tjockare och något mera jemna skidor, uppfyllda med en flytande merg, och större frön än den förras.

Den tredje sorten är den minsta och sämsta. Den innehåller en torr merg med många små swarta frön, är utanpå af en gul färg, och nästan utan lukt.

Äfwen här gäller ordspråket: kostar det, så smakar det! ty walde man den sämsta sorten derföre att den är mindre dyr, så wore man mycket bedragen, emedan den är mindre kraftig, hwilken brist således

bör