detsamma deri och sätter den då åter på elden, der den ännu en gång får koka 4 till 5 minuter. Sedan låter man den kallna och silar den genom en sikt, hwarunder några ark läskpapper läggas. Wasslan går wäl långsamt, men mycket klart igenom.
Eller: Man sätter 13 kanna god mjölk på elden och slår, så snart den börjar koka, en matsked citronsaft deruti och låter mjölken sakta koka, till dess den skurit sig. Derefter silar man den, och om den smakar alltför sur, slår man deruti 12 qwintin kräftstenspulver och omrör blandningen wäl.
Förestående drycker woro till största delen kylande och wederqwickande; wi skola nu äfwen bereda åt wåra sjuke några spirituösa och styrkande drycker.
Krydd-Win.
De örter, som man härtill will anwända, måste wara plockade under blomningstiden, emedan de då äro kraftigast och saftfullast. De nyss plockade örterna torkas på papper i skuggan, och förwaras uti linnepåsar på ett fuktfritt ställe. Wanligen begagnar man win för att draga kraften ur örterne. Dessa jemte öfriga ingredienser lägger man uti en linnepåse, och hänger denne uti ett kärl eller mindre fat, hwarpå winet är. Man kan ock derjemte lägga en ren kiselsten i påsen, att den sjunker och kryddorne ej flyta ofwanpå. På detta sätt låter man fatet ligga 8 till 14 dagar, då kryddorne meddelat winet sina aromatiska krafter, hwarefter det kan aftappas och drickas. Man bör likwäl till sådant kryddwin blott begagna små fat, emedan detsamma lätt möglar. Då det beror på läkares föreskrift, hwilka örter wid särskilta behof böra begagnas, och alla behandlas på samma wis, så är det ej nödigt att för hwar och en meddela en särskild föreskrift, hwarföre jag endast will lemna några få anwisningar till kryddwiner.