Danskar; men Swenskarne och Preussarne weta at begagna sig äfwen af den döda Fisken; hwarföre ock dessas Sill icke blir så god som de förras.) Då de lyktat sit arbete, så lägga de sig om ljusa dagen at sofwa, ty om natten äro de beständigt sysselsatte wid sina nät.
Gemenligen fånga de uti et drag nämligen med en båt och en not, 3, 4, 5 ända til 10 och 14 läster, hwarje läst räknad til 12 tunnor. Men de kunna dock icke, med de til hwar båt anslagna 12 personer, förarbeta mera än 5 läster på en dag. Hwad som blir öfrigt salta de äfwen in uti stora hopar, som de kasta uti schuyten, hwilken altid följer buisen åt. Sedan kunna de wid lägenhet widare bereda samma Fisk, då de wanligen röka den lindrigt, och kalla den schlabbergods. Denna Sill är wår så kallade speckeböckling.
Sillen, som om morgonen böklas, måste följande natten stå på buysens däck emot friska luften. Följande morgonen först blir den inpackad i tunnor, lagd på sit ställe, och om fångsten
