pulver på det lidande stället, och låter tillika patienten taga in något deraf med godt win.
Om stelnadt blod stadnat i kroppen efter slag, eller om man spottar blod; så stöter man några lefwande Kräftor i en mortel, fuktar massan med ättika och win, och prässar saften ut genom et rent kläde. Denna saft drickes ur, så fördelas blodet deraf, och den sjuke känner stor lättnad.
För swår hufwudwärk hielper äfwen saften som prässas ur lefwande och sönderkrossade Kräftor, om den strykes på tinningarne.
Kräftor ur strömwatten öpna förstoppade lungor.
För wattensot och twinsot kokar man Kräftor i mjölk, och äter dem.
2) Stenarna eller Kräftögonen.
Dessa äro torkande och abstergera fördela sten och stelnadt blod. Brukas i stenplåga, sidostyng, trångbröstighet och ref; man intager dem antingen som de äro eller ock pulveriserade.
Kräftstenar äro ock goda för flytande sår, ty de torka dem.
Likaså om någon blifwit biten af en rasande hund, så är det ganska godt at genast taga in stötta kräftstenar i watten.
