refwen så fast som möjeligt är med hwit twinntråd.
Men är man utfaren på smått fiske, så tar man ock små krok och icke förmycket grof ref dertil.
De wanliga refwar göras af silke; man kan ock twinna häst-tagel fem eller sexdubbelt, alt efter den styrka som åstundas, och fästa krokarna derwid. Men emedan agnen och kroken uti djupt watten är för lätt, så fäster man, wid pass en fot från kroken, et stycke utklappadt bly, som böjes twå eller tre gånger omkring refwen, på det at såmedelst kroken med agnen må med lätthet kunna sjunka; likwäl bör icke kroken röra wid bottnen, emedan han lätt kunde fastna.
Man bör äfwen fästa på refwen en sänkfjäder, hwilken, såsom bekant är, göres af en afskuren gåspenna; genom denna, som blifwer flytande på wattnet, och börjar wicka eller dragas ned wid minsta rörelse som föröfwas på kroken, kan man märka när Fisken är på: då denna rörelse märkes på sänkfjädern, så må man genast dra up refwen tillika med kroken och Fisken.
