Härtil tar man et stort nät, gjordt af hampa eller bast. Nätet bör wara tilräckligen långt för at kunna nå nog långt under isen. Har man et sådant nät, så hugger man flera hål på isen wid pass tie steg från hwarandra, och i den direction som man wil hafwa nätet stående i wattnet. Hålen böra ej wara större, än som fordras för at beqwämligen kunna stoppa ned nätet i det första, och derefter genom et widthäftadt streck, under isen, fortskaffa dess ena ända från det ena hålet til det andra.
På det man må kunna under isen skjuta fram, från det ena hålet til det andra, det långa streket hwarwid nätet är fastbundet, så hugger man hålen i en regelbunden ordning efter hwarandra, twå fot breda och likaledes twå fot långa.
Widare måste man hafwa twå skalade släta stänger, af tämmelig längd. Et streck fästes derpå wid hwardera af dessa stänger, nämligen det ena, som tilhör öfra, och det andra som tilhör undra ten; hwarefter stängerna, tillika
