digel, så smälter camfern. Man gjuter widare linolja derpå, blandar det warmt tilsamman; sedan tar man litet af denna massa och binder uti lin eller blånor, rostar det med linolja, och binder det i ryssjorna. Det öfriga förwarar man til widare bruk. Det bibehåller sig länge godt.
Men ju friskare man kan hafwa det, ju bättre är det. Har man ej tilgång på linolja, så tar man färskt smör; och då man wil nyttja denna åtel uti mjärdarna eller ryssjorna, så lägger man den en dag och natt förut uti bränwin, så gå Forellerna desto heldre derin.
42) En annan lockmat för Foreller.
Man tar hägerfötter och smalts, vallerianrot; detta torkas, stötes sönder, och stött malört blandas wäl dertil. Derpå lägger man regnmaskar deruti at ligga en natt; dessa uptagas då och sammanbindas uti fingerstjocka knippor, som hänga uti ryssjorna. Härmed fångas icke allenast Foreller, utan äfwen flera andra fiskslag.
