god bouillon hälles derpå tills såsen blifwer lagom simmig; då gifwes den syrlig smak af några droppar ättika eller citronsaft; den som behagar, kan äfwen ilägga litet socker. Då såsen friskt kokar, tages några skedblad söt grädda samt 2:ne ägg-gulor, och wispas deri, hwarefter den ej mer får koka.
N:o 358. Gul Capris-Sås.
Gul caprissås göres lika som den föregående, men när såsen kokar, ilägges litet hackad capris.
N:o 359. Sås af Schampinjoner.
Smör och mjöl sammanfräses, samt spädes med fiskspad och kokt watten. Om fisken, hwartill såsen skall nyttjas, är kokt, iwispas ett par ägg-gulor; och hwita schampinjoner, som finnas i flaskor, samt några droppar af deras ättika ilägges. Men om fisken är stekt i ugn, uteslutas ägg-gulorna, och i deras ställe ihälles den jus eller saft, som blifwit under fisken, samt litet soja, att såsen blir gulbrun. När den dermed kokar, iläggas schampinjoner, att såsen får god smak; sedan anrättas den i såsskål.
N:o 360. Brun Sås af Schampinjoner.
Smör och mjöl får fräsa, god bouillon hälles derpå, att såsen blifwer simmig, samt göres något syrlig af några droppar ättika; nu läggas goda schampinjoner deri, eller ock schampinjons-pulfwer (se Bihanget, N:o 564). Denna sås passar bäst till kött.
