håller profwet, hwarefter det hälles på en förut oljad och wäl aftorkad tälgsten, och skäres, innan det kallnar, i hwad fasoner man will hafwa caramellerna.
N:o 474. Wridna Carameller.
När sockret kokat tills det håller ofwannämnda prof, lyftes det af elden, och blandas deri några droppar af hwad slags essence man will att caramellerna skola hafwa smak af; till exempel cedro-, orange-, bergamo-, m. fl.; men iakttages att endast en sort i sender nyttjas. Derefter slås caramellssockret på en med olja smord och wäl aftorkad tälgsten, hwarest det får halfkallna. Då rullas deraf med händerna långa carameller af ett fingers tjocklek, samt wridas så att de blifwa krusiga; sedan skäras de i lagom stora carameller.
N:o 475. Spunnen Socker-hufwa.
Man kokar socker tills det håller caramellsprof, som wid carameller är beskrifwit: då lyftes det af elden och en styf wisp doppas deruti (har man en dertill gjord kamm af bleck, är det så mycket bättre), hwarmed man fram och tillbaka slänger trådar på en tillreds oljad och wäl aftorkad tälgsten, så länge man kan. Sockret får ej koka under spinningen, men dock ingalunda kallna, utan fortfares med slängningen så länge man har något qwar. Derefter swepes sockret genast omkring hwad bakelse man behagar, som förut bör wara lagd i god ordning på sitt fat.
