mogna, piggas de med en fin sticka, hwarefter de kokas i en någorlunda simmig, med ägghwita klarad sockerlag; men de mest omogna iläggas först, att alla må hinna på en gång blifwa mjuka. Då upptagas de och läggas på ett durkslag, att såsen må afrinna, hwarefter de, kallnade, läggas i burken, och lagen uppkokas å nyo samt slås kokhet öfwer dem. På detta sätt få de stå i twenne dagar: då kokas en tjock sockerlag, att den trådar sig mellan fingrarna, hwartill den på persikorna slagna lagen silas, som tillsammans med den nya får wäl uppkoka. Sedan läggas persikorna deruti, att få en uppkokning, hwarunder litet fransk sprit dithälles, hwarefter de tillika med lagen slås i sin tillärnade burk att förwaras.
N:o 509. Att sylta gröna Plommon.
Plommonen härtill få ej wara fullmogna, men ej heller kartiga; stjelkarne böra sitta wid dem. De piggas rundtomkring med en fin sticka och kastas i kallt watten. När alla äro piggade, sättes syltkitteln på elden med kallt watten; plommonen läggas deruti, och passas noga på dem, när de komma upp från bottnen, att de genast upptagas och läggas åter i kallt watten; derefter utbredas de på rent linne att wattnet må utdragas. Nu kokas en tjock sockerlag, som får kallna; emedlertid ställas alla plommonen bredwid hwarandra på bottnen af en flat bunke, och öfwer dem slås den kalla sockerlagen, hwarmed plommonen få stå till andra dagen, då de
