kittel, och under kokningen ilägges en och trefjerdedels kanna god honing, hwarefter det får koka tills en fjerdedel är inkokt. När det sedan blifwit wäl swalt, hälles det på en ren ankare tillika med 3 à 4 skedblad jäst eller windrägg, och sättes i källaren att jäsa i 4 à 5 weckor. Nu observeras när honingswinet börjar få en spirituös lukt och en skarp smak: då aftappas och filtreras det, hwarefter det åter hälles i ankaren, som då bör wara wäl sköljd, och deri lägges ett helt muskott och ett halft lod smått sönderskuren husbloss, hwarefter ankaren wäl tillsprundas. Efter fyra weckor aftappas den å nyo, ankaren sköljes åter och winet hälles tillbaka deri, tillsprundas wäl och får ligga minst i nio månader, hwarefter winet tappas på bouteljer. Ju äldre detta win blir, desto bättre är det.
N:o 577. Champagne-Win af Björklake.
För att erhålla en halfankare win, tages 9 kannor god björklaka och 8 skålpund puder-, lump- eller terres-socker. Detta inkokas en tredjedel. Under kokningen skummas flitigt, hwarefter saften silas genom ett kläde uti den ankaren, deri den skall förwaras. När saften är sommarljum i kärlet, lägges deruti 2 à 3 skedblad färsk jäst och en kanna franskt win. Men ankaren får ej wara alldeles full; derefter inlägges innanmätet af 9 skalade citroner, skurna i tunna skifwor. Sedan jäsningen är förbi, tillsprundas ankaren wäl, och ligger orörd en månad i god källare, hwarefter winet tappas på bouteljer, men ej alldeles fulla, hwilka wäl korkas och hartzas.
