N:o 41. Njurbröd.
En stekt kalfnjure hackas, tillika med allt det feta, och uppblandas med litet fint salt, en knifsudd stött starkpeppar, 3 à 4 ägg, 3 skedblad grädda; sedan skäres mjukt hwetebröd i tunna skifwor, som doppas i söt mjölk, hwarefter smeten bredes något tjockt på båda sidor om brödskifworna, hwilka sedan stekas gulbruna i smör. Wid tarfligare anrättning kunna dessa njurbröd äfwen ätas som efterrätt.
N:o 42. Fläskkorf med sås.
Huru denna korf göres, står beskrifwit i Bihanget. — När deraf skall nyttjas till förrätt, kokas i litet watten så många korfwar som behöfwas, och skäras sedan i tjocka skifwor. Nu göres en tunn sås af ett skedblad smör, sammanfräst med en nypa hwetemjöl, hwaruppå spädes af det spadet, i hwilken korfwen kokat, sedan fettet blifwit afskummadt, och om spadet ej räcker, ökes det med bouillon; slå deri några droppar ättika och så mycket brynt socker, att såsen får wacker färg; lägg korfskifworna deruti, och låt det stå att hålla sig warmt (men ej koka). På detta sätt tillagad, kan denna korf ätas både såsom förrätt och till grönsaker.
N:o 43. Fransysk Blodkorf.
Till 3 halfstop swinblod tages ett stop söt grädda, eller, i brist deraf, söt mjölk, och deri läggas 3 qwarter i fina tärningar skurna franska bröd, kokt fläsk och rått swinister, i något större tärningar skurna, ett qwarter af
