och söker därefter erhålla det antal stick som fordras för den gask han spelar. En del spelare spelar äfven misèregaskar, vid hvilka det, liksom i vanliga misèrespel, är fråga om att blifva alldeles utan stick. I misèregaskar förekommer naturligen ingen trumf. Gaskarne på 6 och 5 få dock under inga villkor spelas i misère. Till gaskarne räknas gask på ett, två, tre, fyra, sex och fem. Gasken på fem har rang öfver gask på sex, emedan spelaren i senare fallet har att välja på 19, men i förra på blott 18 kort. I båda dessa gaskar fordras för vunnet spel minst 12 stick. I gaskspel förekommer, som man finner, intet köp.
Solo är ett spel som spelaren ensam och från början har på hand utan någon som helst hjälp af talongen. Ett solospel anses sålunda vara ett spel, som nästan säkert skall vinnas. Många spelare taga också gärna bort solo med högre bud, om så låter sig göra. I solospel är det de två motspelarne ensamme, som äga rätt att köpa ur talongen. Af solospel finnas en mängd så väl trumf- som misèrespel. Vid trumfspelen tillkommer det naturligen spelaren att nämna trumf. Till solospel räknas: solo 6, solo 7, solo 8, solo 9, solo 10, solo 11, solo 12 och solo 13 eller solovira, solo petite misère, solo grande misère, solo petite misèse ouverte, solo grande misère ouverte, solo petite misère ouverte royale och solo grande misère ouverte royale. De 8 första äro trumfspel, de 6 senare misèrespel. Alla misèrer, i hvilkas namn ordet petite förekommer spelas af spelaren med 12 kort, alla misèrer, i hvilkas namn ordet ouverte förekommer spelas med öppna kort.
Slutligen hafva vi att märka två spel, hvilka strängt taget ej tillhöra några af de nu nämnda kategorierna. Det är »muntergök», eller, som man för korthets skull brukar säga, »gök», samt »vira». I »gök» tager spelaren såväl sina egna som talongens 13 kort, och utväljer af dessa 26 kort 13, med hvilka han spelar misère. I gök sättas dubbla betar, så att enkel bet (d. v. s. om spelaren får ett stick) kostar två och kodilj (om spelaren får två stick eller mera) fyra betar. Gök måste spelaren spela med öppna kort. I »vira» disponerar spelaren likaledes hela talongen, utväljer af dess och sina egna kort 13, nämner trumf och skall sedan taga alla sticken. »Vira» spelas som ett vanligt trumfspel; risken är en eller högst två betar.
