manhangen, W. R. Scotts The Constitution and Finance of English, Scottish and Irish Joint Stock Companies to 1720 (I—III, Cambridge 1910—12), ett av den ekonomiska historiens mest givande verk, med betydelse långt utöver sitt egentliga ämne. I övrigt må nämnas: S. Dowell, History of Taxation and Taxes in England (I—IV, London 1884), en genom sin innehållsrikedom oumbärlig materialsamling, vidare en intressant principdiskussion av det engelska skatteväsendet av W. Kennedy, English Taxation 1640-1799 (London 1913).
Sverige står i det följande närmast som det för oss jämförelsevis välbekanta, och utförliga hänvisningar äro därför knappast behövliga på den punkten. Brevväxlingen mellan Karl XII och rådet (Hist. Handlingar I ff., Sthlm 1861 ff.) och för förhistorien Loenboms Handlingar till K. Carl XI:s historia torde vara de viktigaste urkundsamlingarna. Av bearbetningar är Axelsons bekanta Bidrag till kännedomen om Sveriges tillstånd på Karl XII:s tid (Visby 1888) trots sina kända brister ännu ej ersatt av någon annan, men många specialundersökningar ge långt bättre ledning på särskilda punkter, ehuru dessa mer sällan tillhöra den egentliga finanshistorien. Bland dem må nämnas en anonym, sannolikt av Hans Forssell författad uppsats, Karl den tolfte 1697—1701 (Nordisk Tidskrift 1882) och, bland de i Karolinska förbundets årsbok intagna bidragen, J. E. Almquist, Om kontributionsränteriet (1917).
För Danmark föreligger Edv. Holms välkända äldre bok Danmark-Norges indre Historie 1660—1720 (I—II, Kbhvn 1885—86). I fråga om Ryssland har Hjärne sammanfattat vissa huvudmoment av Miljukovs stora arbete om Rysslands finanser under det stora nordiska kriget (Nordisk Tidskrift 1892).
För en stats finansiella möjligheter äro folkets eller
landets s. k. ekonomiska resurser aldrig det närmast
avgörande; det kan tvärt om finnas stor välmåga i ett
land samtidigt med de största finansiella svårigheter,
