Sida:Heckscher Ekonomi och historia 1922.djvu/114

104

IV. EUROP. STAT. FINANSER PÅ KARL XII:s TID

I andra länder var läget växlande. Som allmän regel kan man dock säga, att naturabetalningarna ännu vid 1700-talets början spelade större roll för statens inkomster än för dess utgifter och att detta på de flesta håll var en medverkande orsak till det allestädes närvarande finansiella betrycket, liksom till de många förtvivlade försöken att hjälpa sig därur. Det är just detta som karakteriserar det nya läge som inträdde med legohärarna och de över huvud på betalning i penningar baserade statsutgifterna från Nya tidens början, såsom den tyske forskaren Richard Ehrenberg visat särskilt för 1500-talet i sin redan citerade bok Das Zeitalter der Fugger (Jena 1896). Å andra sidan var olikheten mellan olika länder härvidlag mycket stor, i det att England och än tidigare Nederländerna genom sin lätthet att skaffa lån och nya skatter i penningar hade sin stora finansiella överlägsenhet. Här har man alltså just ett av de fall, där icke folkets rikedom eller ens statens ekonomiska resurser gjorde utslaget, ty statsutgifterna för de två sjömakterna tillsammans voro ej i fred ens hälften av Frankrikes, och deras underlägsenhet även i fråga om nationalinkomst torde likaledes få anses given. Nord- och Östeuropas stater ägde åter, även frånsett Sverige efter reduktionen, ganska otvivelaktigt ännu långt större svårigheter än Frankrike att omforma sitt ekonomiska liv med hjälp av en på penninginkomster byggd statshushållning. Det är ej min mening att påstå, att dessa slutsatser nu föreligga bevisade utan blott att de bära sannolikhetens prägel; det vore högst välkommet, om undersökningar av finanshistorien från dylika så att