den. I överensstämmelse med deputationens förslag fattade de tre högre stånden sitt beslut, och att bondeståndet avslog det hela, hade då ingen betydelse. Produktplakatet var antaget vid 1723 års riksdag, blott tiden för dess utfärdande var ännu oviss.
5
Handelsflottan 1723—24 Diskussionen om handelsflottans tillräcklighet hade icke stannat vid allmänna talesätt utan grundats på det statistiska material man förfogade över, nämligen å ena sidan en tabell över fartyg som Kommerskollegium försett med s. k. fribrev (för rätten att åtnjuta hel- eller halvfrihet) och å andra sidan tullverkets uppgifter om import och export. Men tydligen var det ej lätt att på dessa grunder komma till säkra resultat om åtgärdens verkningar, ty dels var det ovisst, hur många resor om året de olika fartygen kunde väntas göra, dels blev det i någon mån ett löst antagande, vilken varuimport som man under förutsättning av produktplakatets antagande skulle anse hänvisad till svenska fartyg på grund av brist på produktionslandets tonnage. Allmänt räknade man emellertid därvid endast med två varuslag, de två viktigaste i importen, nämligen salt och spannmål, men dessutom med exporten av järn, tydligen därför att man ej kunde vänta att tillräckligt många engelska eller holländska fartyg skulle gå i barlast till Sverige för att hämta järnet, medan de svenska å sin sida behövde utfrakt när de skulle hämta salt och spannmål. Man får också ett intryck av det konstruerade i politiken när man besinnar, att dessa beräkningar måste förutsätta, att alla sjögående handelsfartyg skulle kunna reserveras för transport av tre varuslag och all
