Som man härav finner, var de svenska fartygens andel i tonnaget, den s. k. dräktighetsprocenten, i mitten av 1730-talet ungefär hälften samt steg efter en nedgång under femårsperioden 1739—43 till 53 à 57 % under 1740-talet och början av 1750-talet. Därefter saknas uppgifter för halvtannat årtionde, men när de i slutet av Frihetstiden och början av Gustavianska tiden återkomma, är den svenska sjöfartens övervikt alldeles påfallande, omkring fyra femtedelar av hela tonnaget, samtidigt med att det svenska tonnaget absolut taget fördubblats och det utländska sjunkit under hälften. Vad en dräktighetsprocent på 79 à 84 % betyder, framträder kanske tydligast, när de tillägges att de svenska fartygens andel för närvarande i fredstid sällan uppgår till 50 % (medeltal 1911—15 48.7 %).
Såväl i och för sig som med hänsyn till den nu föreliggande frågan om sjöfartspolitikens inverkan på resultatet är det av stort intresse att undersöka den roll som den långväga farten spelat, och även detta tillåter materialet, såsom efterföljande tabell visar.
| År | Ankommande | Avgående | ||
| Läster | I proc. av hela sv. lästetalet |
Läster | I proc. av hela sv. lästetalet | |
| 1739—43 | 99 9999 456 | 35.5 | 99 9999 829 | 34.4 |
| 1744—48 | 10 620 | 32.9 | 99 9999 066 | 25.5 |
| 1749—53 | 14 250 | 41.5 | 13 535 | 34.5 |
| 1769—71 | 17 793 | 27.1 | 16 194 | 22.0 |
| 1774—76 | 22 403 | 36.0 | 20 925 | 32.5 |
