oblandat industriprotektionistisk (och naturligtvis alldeles särskilt mer agrarprotektionistisk) än den merkantilistiska var. Någon olikhet i teoretisk grundval för uppfattningen då och nu ligger icke häri. Från teoretisk eller, om man så vill, ekonomiskt-liberal synpunkt äro de två tendenserna tvärt om i allt väsentligt likartade, men det är en skillnad i uppfattning av ”näringarnas företräden”, för att använda ett Frihetstidsuttryck.
Av detta skäl har den prohibitiva sjöfartspolitiken ej heller i något land återupplivats under den senaste mansåldern tillnärmelsevis i samma utsträckning som den prohibitiva handelspolitiken. Men att härifrån sluta till framtiden ställer sig svårt; räckvidden av det andliga arv, som särskilt världskriget lämnat efter sig i fråga om vilja — och tro på förmåga — att genom maktmedel skada andra länders näringsliv, kan ännu ingen överblicka.
Källor
De tidigare delarna av denna uppsats (avdelningarna
1—7) bygga, med få undantag, i fråga om själva fakta
på min 1908 utgivna undersökning Produktplakatet
och dess förutsättningar (i Historiska studier
tillägnade Harald Hjärne); man finner där hänvisningar
till allt använt material och även åtskilliga detaljer
som här uteslutits. För återstoden av framställningen
har jag i fråga om arkivmaterial gjort sådana
antydningar som i allmänhet torde sätta en arkivkunnig
läsare i stånd att finna mina otryckta källor. Viktigast
bland dessa är handelsstatistiken, som i fråga om
generalpersedelextrakten från och med år 1738 utgör en
sammanhängande serie i Kommerskollegii arkiv (i
Riksarkivet) under beteckning Årsberättelser: Utrikes
handel ser. 2; handelsbalanserna (även kallade
handelsbalans-uträkningarna) f. o. m. 1739 utgöra mot-
