Möjligen får man det intrycket av vad som nu sagts, att den ekonomiska historien skall behandlas som en stor exempelsamling för de ekonomiska teorierna. Så till vida är detta också fallet, som den ekonomiska vetenskapen verkligen i stor utsträckning har behov av århundradens eller årtusendens samlade erfarenhetsmaterial, och ingen bör förtänka denna vetenskap, om den på detta sätt söker verifiera sina teorier. En sådan verifikation får emellertid under inga förhållanden ta den populära formen av ett ”post hoc, ergo propter hoc” — efter detta, alltså på grund av detta; ty sambandet mellan orsak och verkan på det ekonomiska området är sällan vad det vid första påseendet förefaller. Dessutom begränsas möjligheterna att lära av det förflutna ofta i sorgligt hög grad av den ofrånkomliga ovissheten om vad som faktiskt förekommit på det ekonomiska området i äldre tider, och då blir läget i viss mån omkastat: det blir i stället teorien som får tas till hjälp för att förklara den historiska utvecklingen. Men någon verklig skillnad råder ej mellan dessa båda sätt att studera sammanhangen, ty teori och erfarenhet måste alltid till sist bringas i överensstämmelse med varandra. Flere av de följande uppsatserna i denna samling sträva mot detta mål på särskilda punkter.
Å andra sidan är det en stor fara att betrakta den ekonomiska historien enbart ur synpunkten av material för jämförelse med de teorier som avse att förklara de nutida ekonomiska sammanhangen, ty det måste i stor utsträckning vara ett annat slags teori som skall förklara äldre tiders förhållanden än den som gäller för nutiden. Den ekonomiska teori, som utbildats företrädesvis under det senaste halvtannat århundradet, utgår från en hel
