rad förutsättningar såväl i fråga om samhällsorganisation — rättssäkerhet, regelbundna transportmöjligheter, noteringar, marknadsorganisation etc. — som i fråga om själsläggning förmåga att räkna, att skaffa sig upplysningar, att tillvarataga sina intressen o. s. v. — som ingalunda alltid förekommit i äldre tider eller ens alltid förekomma i nutiden. Redan i fråga om aktuella, problem har man därför att noga se upp med, om det aktuella fallet företer de drag som utgöra resonemangets förutsättning; världskrigets ekonomi har varit det senaste stora exemplet härpå. Men ju längre tillbaka i tiden man kommer, desto farligare är det att blint gå löst på uppgifterna med den doktrin man har, utan att ha undersökt, om och i vad mån förutsättningarna för deras giltighet träffa in.
Delvis är den ekonomiska historien, just på grund av dessa synpunkter, en framställning av hur det slag av ekonomiskt liv blivit verklighet som utmärker nutiden och som gjorts till föremål för dess teoretiska forskning. Den som framför andra inriktat sitt arbete på att framställa just ”den moderna ekonomiska människans utvecklingshistoria” är den förut nämnde Sombart, och han har gjort mycket för att få fram de många motsatserna mellan förr och nu i ekonomisk motivskala eller psykologi. Då dessa motsatser äro så stora som de faktiskt äro, går det tydligen ej heller att utan prövning av de särskilda fallen hämta exempel från äldre tider som bidrag till moderna problem. Man måste i varje ögonblick söka klargöra för sig, om de slutsatser man vant sig att draga bygga på förutsättningar, som voro till finnandes också i dessa tider eller icke. Det gäller med ett ord att noga hålla reda på sina premisser. Och
