för hans ungefär trettio år gamla, mycket fängslande och fortfarande läsvärda bok Die Entstehung der Volkswirtschaft, som utkommer i ständigt nya upplagor. Det är emellertid svårt att se något framsteg i denna Büchers grunduppfattning; den förefaller nämligen lika opsykologisk som ohistorisk, eftersom den för sin riktighet skulle förutsätta, att ett visst slags samhälle och ett visst slags människa uppstå med ens. Bücher måste därför också röra sig med schematiska tillstånd, som avlösa varandra, och uttryckligen avvisa all hänsyn till ”övergångsperioder”, trots att alla tider för ett äkta historiskt betraktelsesätt äro övergångsperioder. Ty i verkligheten står ingenting någonsin stilla, utan allt förändrar sig kontinuerligt, så att karaktären aldrig är fullt densamma ett år som året förut men heller aldrig fullt olikartad ett århundrade eller ens ett årtusende mot århundradet eller årtusendet förut.
I stället förefaller det rätta vara att behandla den ekonomiska teorien som vad den är, bunden vid en mängd tysta eller uttalade förutsättningar, och att ändra slutsatserna med dessa förutsättningars förändring. En stor hjälp i detta mödosamma arbete har man däri, att det mest grundläggande, nämligen knappheten, anpassningsuppgiften, nödvändigheten att skapa jämvikt mellan tillgång och efterfrågan — vilket uttryck man föredrar — är i allt väsentligt allmängiltigt; och att se det ekonomiska problemet i företeelserna, att tänka nationalekonomiskt, är i första rummet just att anlägga denna synpunkt samt så till vida något allmängiltigt. I övrigt gälla förutsättningarna, såsom vi redan sett, endast för begränsade tidrymder, och vissa moment i den vanliga teorien äro ej ens i dag fullt tillämpliga på andra än
