resultat, som politiska och religiösa krafter befordrat. Ofta finner man också, hur samhällsföreteelser på andra områden återverka på det ekonomiska livet fullt lika mycket som detta på de förra: korstågen, kyrkan, upplysningstidens frihetsidéer, skråväsendets korporationsanda — det sistnämnda enligt exempelvis en tysk och en engelsk forskares uppfattning i så hög grad, att storindustri och storhandel skulle ha spelat en viktig roll redan under Medeltiden, om ej skråväsendet hade varit, och att den industriella revolutionen å andra sidan ej kunde ha blivit verklighet i England, om ej den medeltida organisationen där tidigast fått försvinna.[1] Visserligen torde det icke vara möjligt att bindande bevisa, att icke de ifrågavarande faktorerna — korstågen, kyrkan etc. etc. — i sin ordning helt och hållet voro en skapelse av ekonomiska faktorer, men lika litet kan det bevisas att så varit fallet, och det må väl sägas bära den stora osannolikhetens kännemärke.
Särskilt viktigt förefaller det vara att minnas, att klassmotsatserna ej med någon rimlighet helt och hållet kunna förklaras ur ekonomiska orsaker. Den historiefilosofiska uppfattning av nutidens sociala motsatser, som har Marx till sitt upphov och som kanske redan gått flertalet i blodet, söker förklaringen till den moderna arbetarfrågan och de moderna klasstriderna i att kroppsarbetarna icke längre, såsom under Medeltiden, med tilltagande levnadsålder bliva sina egna; av denna ”skilsmässa från produktionsmedlen” skulle följa
- ↑ Below, Probleme der Wirtschaftsgeschichte (Tübingen 1920), sid. 598 not. G. Unwin, The Gilds and Companies of London (London 1908), sid. 328.