någon särskild duglighet bland sina medlemmar, enbart genom handelsvägarnas omläggning eller annat dylikt, börjat tilltaga i ekonomiskt välstånd, kan nämligen med ganska stor visshet sägas utöva dragningskraft på stora förmågor i andra länder; och i den mån de flytta in i landet eller staden, har man då på nytt en förklaring som sammanhänger med olikheten i ekonomisk duglighet mellan individerna, utan att det likväl, såsom i förra fallet, behöver antagas, att denna olikhet är själva orsaken till samhällets starka utveckling. Att de stora handelsstäderna alltid utövat lockelse på kommersiella begåvningar är alldeles ovivelaktigt — man kan tänka på judarnas roll i Amsterdam under 1600-talet och längre fram N. M. Rothschilds flyttning till London liksom mycket annat — men en undersökning av de stora företagsledarnas och de mycket rikas härstamning borde kunna kasta väsentligt mer ljus över räckvidden av denna faktor.
Att den skulle utgöra hela förklaringen förefaller dock osannolikt, ty man kan ej komma ifrån det bestämda intrycket, att de stora vinsterna i länder och under tider med stark ekonomisk utveckling ingalunda uteslutande tillfallit affärsmän med ovanlig duglighet utan regnat ned över personer med ganska växlande andlig utrustning. Som ytterligare förklaring tillkommer sannolikt något som antytts i det föregående. De stora företagen i länder och städer som gått i spetsen för den ekonomiska utvecklingen, sådana som Nederländerna och Amsterdam under 1600-talet, England och London i synnerhet från 1700-talets slut samt Hamburg under flere skilda perioder, ha ofta och just på grund av sin stora överlägsenhet varit särskilt ”utåtvända”; alla folk
