Sida:Hemligheterna på Stokesley 1870.djvu/18

Den här sidan har korrekturlästs

12

"Inbilla dig inte, att du får det, Purday!" ropade Harry.

"Åh, ni behöfven ej frukta för, att jag gör mig några onödiga förhoppningar," svarade den rättframme Purday och blinkade med ögat. Meningen dermed förstod Harry så väl, att han utropade:

"Jaså, du tror inte, att jag kan göra som jag säger, men du får väl se, om vi ej gifva ett svin åt…"

Han blef nedtystad, innan ännu "Hannah Higgins" kommit ur hans mun, och Sam upprepade sin fråga.

"Nå väl," sade Purday slutligen, "när svinen äro någorlunda billiga, kan man på marknaden i Kattern Hill få en liten präktig gödgris för omkring 10 shillings, eller kanske 12 — ibland kosta de mer, ibland mindre."

"Tio shillings!" Allesamman stodo tysta och sågo helt häpet på hvarandra, då de hörde nämnas en så förfärlig summa. Harry var den enda, som likväl ej förlorade hoppet. "Det är inte marknad vid Kattern Hill förrän i midsommar, och kanske mormor skickar oss litet pengar innan dess. Om bara någon hade en födelsedag snart."

"Det är bättre, om vi spara ihop det af våra veckopenningar," sade Sam. "Huru långt är det till marknaden?"

Miss Fosbrook såg på sin almanacka; "det är fyra veckor dit," sade hon.

"Nå väl," sade Harry, "vi tre stora hafva hvar och en sex pence i veckan, det gör sex shillings, och då hafva vi ej räknat på snåla Bess; och de små ha tre pence, och tre gånger tre är nio, och tre gånger nio är trettiosex, det gör tre shillings, och tre shillings och sex shillings gör nio shillings -, det är ej långt från 10. Åh, till slut få vi väl ändå vårt svin."

"Ja, Harry, men om nu också svin blifva aldrig så billiga, fruktar jag dock att tre gånger nio aldrig kan göra trettiosex," invände miss Fosbrook.

Sam började hvissla. "Nå, så, tjugosju då; det gör mig tre shillings och två pence, det kommer