54
och rata maten, åt ganska beskedligt upp sin portion mjölk och bröd.
Efter frukosten hade alla ledigt till klockan nio. Susanna, som hade vård om mammas nycklar, skulle gå ned i köket, höra efter hvad kökspigan behöfde, och gifva fram det, men blott på det vilkor, att aldrig någon af syskonen skulle få följa med henne i skafferiet. Susanna var mycket pålitlig, men mamma var för klok, för att låta henne inledas i frestelse genom röster, som bådo om ett sviskon, en mandel eller en enda sked sylt. Detta förminskade nöjet att få gå och bära på nycklarne och att få välja pudingen till middagen. De två äldsta gossarne gingo till sin lärare, de andra barnen tilll barnkammaren, utom Elisabeth, som städade i sitt skrin, och David, som miss Fosbrook fann uppspetad på fönsterbrädet, läsande i en bok, som ej tycktes passa för hans ålder.
Men miss Fosbrook tyckte, att David var, som om han varit den äldsta i huset, mycket äldre än Johnnie, som ej kunde något mer än han, utom kanske att springa och skrika, och till och med äldre än både Harry och Sam. När han ibland betraktade henne med sina allvarliga Ögon och långsamt uttalade sina tankar, tyckte hon, att han var klokare och förståndigare än hon sjelf, oaktadt hennes tjugo år.
"Nå, David, har du fått riktigt reda derpå?" frågade hon, när vid ljudet af klockan den lillgamle pojken rätade på sina styfva ben, slog igen sin bok och suckande uppsteg.
"Jag har fått reda på, hvarför det är en god affär, att lägga sig till ett svin," svarade han allvarligt.
"Och hvarför är det?"
"Emedan ett svin äter nästan hvad som helst och är lätt godt och billigt att föda," sade David, upprepande hvad han nyss läst. "Men jag kan dock ej förstå, hur det går till. Kan ni det, miss Fosbrook?"
"Jag vet inte, hvad du menar, David."
"Jag önskar veta, hvarför ett svin kan blifva fett af ollon, när en oxe måste hafva oljekakor och hö.
