Sida:Hemligheterna på Stokesley 1870.djvu/61

Den här sidan har korrekturlästs
55

Jag frågade Freeman och hon sade, att små gossar ej skola fråga om allting, och jag frågade Purday och han sade, att det är derför att svin äro svin och oxar äro oxar. Men hur kommer det till, miss Fosbrook?"

"Jag tror det är, emedan Gud har skapat vissa slags djur till att med lätthet kunna uppfödas, på det fattigt folk måtte ha något att lefva af," sade miss Fosbrook. David fäste sina ögon på henne, som om han haft ännu flera frågor att göra, och hon var rädd för, att ej kunna besvara dem, ty som han ej varit länge med i verlden, fann han många saker märkvärdiga, som äldre personer anse för helt naturliga, och således ej synnerligen tänka på, ehuru de icke äro mindre märkvärdiga för den skull. Trampet af många fötter afbröt likväl frågorna och svaren, och dagens arbete började med psalmerna och uppläsandet af lexorna. Bessie var den, som läste bäst, och David läste rätt bra, ehuru han stannade vid hvarje nytt ord och betraktade det noga och icke kunde tåla, att man sade honom det, innan han sjelf tagit reda derpå. Susanna läste så fort, att hon hoppade öfver en mängd små ord, som hon troligtvis fann under sin värdighet att uttala, och de andra två stapplade oupphörligt, så att det var riktigt otrefligt att höra på dem.

Af denna början kan man sluta till, hur de andra lexorna skulle gå. Det finns sällan något barn, som ej tycker, att det tråkigaste man kan tänka sig, är att läsa lexor. Äfven begåfvade barn, hvilka kunna vara intresserade af att läsa somliga saker, finna andra ytterst tråkiga, och det finns intet här i verlden, man kan lära sig, annat än genom arbete och ihärdighet, således vore det oförståndigt att tänka, att lexor kunna vara roliga. Men det är en sak, man är berättigad att fordra af hvarje godt barn, — icke att tycka om lexor, icke att söka öfverträffa andra — endast att försöka uppfylla sina åligganden så samvetsgrant som möjligt.