som jag ej vill bedröva mer än som är nödvändigt. Oss skall den ej binda mer än vi vilja det. Frihet skall vara vårt förbunds fäste och lösen!»
»Sköna kvinna!» svarade han, »upphöjd över svaghetens hyckleri, upphöjd över fördomarnas dunkel! Jag beundrar och jag lyder dig. Blott för en sådan kvinna kunde min vilja böja sig. Min sköna lärjunge är min mästarinna! Välan! må då prästens ord förena oss! Min hand skall föra dig upp på den lysande tron, som din skönhet och dina talanger förtjäna. Jag vill blott lyfta dig dit, för att sedan sjunka som nu till dina fötter, den ödmjukaste av dina tjänare.»
Han sjönk på ett knä för henne. Hon böjde sig ned över honom och lät sina läppar flyktigt vidröra hans panna, Han kastade sina armar om hennes liv och höll henne kvar så nedböjd ett ögonblick. Ett övermodigt, hånfullt drag, obemärkt av henne, spelade kring hans läppar.
»Låt mig gå, Schwartz! Man kommer!» sade hon. Han lydde ej strax, och när hon våldsamt reste sin stolta nacke, brann en dunkel stråle av vrede i hennes ögon.
De träda in, ett nytt par utträda på balkongen.
Han: Tycker kusin Louise om aftonluften? Kusin Louise är litet romanesk, tror jag. Tycker kusin om stjärnorna? Jag tycker också mycket om stjärnorna! Jag minns vad skalden säger:
…tysta som Egyptens präster,
spatsera…
