nej härtill, och excellensen, som med vart ögonblick fick någonting mera hjärtligt och glatt i sitt sätt att vara, sade att »litet frukost i ett sådant sällskap» skulle smaka honom förträffligt.
Med förtjusning och brinnande nit dukade Bergström bordet för den höga gästen. Emellertid språkade denne med synbart välbehag med Elise och Jacobi, och ställde ofta sitt tal till Louise, nästan omärkligt prövande. Och mor och fästman gladde sig i sina hjärtan åt, att hon med sitt lugna vett så förträffligt bestod provet.
Frukosten blev färdig, serverades av den lyckliga Bergström, spisades och prisades av hans excellens, som allt var kännare, och enkom begärde av Louise beskrivning på inläggningen av den förträffliga ansjovisen, och drack i madera hennes och hennes fästmans skål.
Vi beklaga dem på Strö… och deras middag; vad de måtte väntat och den måtte åldras! Men vi kunna omöjligt hjälpa dem.
Bergström begynte från denna dag en ny tideräkning. Allt som skedde, var antingen »före» eller »efter esklensens visit».
Aftonen före bröllopet.
Gud välsigna ungarna! Men när man besinnar hur litet barn äro en raritet här i världen, så kan man blott gapa över att människor orka att hålla ett sådant fjäs och väsen med sina ungar. Kära hjärtans! Må de kallas änglar så mycket som helst, men nog vill jag