Sida:Hennes hämnd 1908.djvu/101

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Damoklessvärdet.

sökte — naturligtvis för att snart än snopnare nödgas vända sig åt annat håll.

Merlin började känna sig förvirrad och flat.

Han visste mycket väl, att medborgaren-deputeraden Déroulède ej var en sådan person, som man handskades huru som helst med. I fråga om honom gällde, att ingen lös misstanke eller anonym angivelse var tillräcklig för att draga honom inför revolutionsdomstolen. Såvida det icke fanns bevis — positiva, ojäviga, fällande bevis — på Paul Déroulèdes förräderi, skulle allmänna åklagaren aldrig våga formulera en anklagelse mot honom. Pariserpöbeln skulle resa sig som en man för att försvara sin avgud; de hiskliga häxorna, som skramlade med sina strumpstickor vid foten av schavotten, skulle slita ned giljotinen, förrän de tilläto Déroulède att bestiga den.

Ty den var Déroulède starka värn och beskydd: Seinestadens befolkning, som han städse älskat, trots alla dess förvillelser, och som han hjälpt och bistått i oräkneliga fall — och framför allt samhällets kvinnor, vilkas barn fått skötsel och vård i de sjukhus, som han låtit uppföra åt dem. Detta hade de ännu ej glömt, och det visste Merlin.

Men en dag skulle de i alla fall glömma — kanske ganska snart och då skulle de i vrede vända sig mot sin forna avgud och under tjut och förbannelser sända honom mot döden. När den dagen kom, behövde man minsann inte bråka med att formulera någon anklagelse eller skaffa fram bevis … När folket väl glömt allt vad han gjort — då skulle Déroulède falla.

Men ännu var ej den tiden inne.

Männen hade slutat med att snoka omkring på hyllor och i skåp; varje papperslapp, varje flyttbart föremål hade vridits och vänts.

Ur stånd att längre behärska sig rusade Merlin upp.

— Undersöken honom själv! befallde han myndigt.

Déroulède bet samman tänderna och gjorde inga invändningar, ehuru det sjöd inom honom av harm över den ovärdiga behandlingen. När Merlin drog på med en synnerligen plump »kvickhet», borrade han in sina naglar i handytorna för att ej slå den råa karlen i ansiktet. Men han lade band på sig och ändrade

93