Prolog.
Ett ögonblick senare infann sig gamla Pétronelle, som hade varit Juliettes amma och nu var hennes trogna slav. Hon badade i tårar.
Hon hade nyss erfarit nyheten och förmådde knappast tala, men hon slöt den unga flickan, hennes älskade lilla lamm, i sin famn och vaggade fram och tillbaka. Under hejdlösa snyftningar lyckades hon få fram, vad hon hade på hjärtat, sitt kärleksfulla, moderliga hjärta …
Men Juliette grät ej. Det var alltsamman så plötsligt, så ohyggligt. Vid fjorton års ålder hade hon ännu aldrig ägnat döden en tanke, och där var nu hennes bror, hennes Philippe, som hon var så glad och stolt över — där låg han död — och hennes far måste underrättas …
Det fasansfulla i denna plikt tycktes för Juliette äga någonting av domedagens skräck — det låg någonting så ohyggligt, så isande och förlamande däruti, att det sannerligen behövdes en hel härskara av änglar för att förkunna dess annalkande och oundviklighet.
Den gamle slagrörde mannen, som själv stod vid gravens brädd, vars svaga tankekraft, vars stolthet och sista flämtande låga av hopp rörde sig kring denne son, måste underrättas om att ynglingen förts hem död.
— Vill du tala om det för honom, Pétronelle? frågade hon upprepade gånger under det korta uppehåll, då den gamla sköterskans sorg tycktes minskas en smula i häftighet.
— Nej, nej, mitt älskade barn — jag kan inte — jag kan inte, kved Pétronelle, och snyftningarna bröto fram på nytt.
Juliettes hela själ — det var ett barns själ — fylldes av upprorskänslor vid tanken på vad som förstod henne. Hon vredgades på Gud, för att han betungat henne med ett dylikt värv? Vad rätt hade Han att fordra, att en ung flicka vid hennes ålder skulle genomgå sådana själskval?
Förlora sin bror och nödgas bevittna sin gamle fars smärta! Nej, hon kunde det ej — det översteg hennes krafter … Gud var ond och orättvis …
Den avlägsna ringningen av en klocka sände en darrning genom hela hennes varelse. Hennes far var således vaken? Han hade hört bullret och ringde för att få veta orsaken till att hans nattro stördes.
13
