Den här sidan har korrekturlästs
AUGUSTUS.

alle tillika, effter thenne närwarande Höst, skole affskaffadhe bliffua utur Konungarijket Behmen.

När wij nu uthi thesse Norlanden, sådhana Antichristi Tyranner höra, hwadh skolom wij annat göra, uthan Gudh flitelighen bidia, oss therföre förskona? och altijdh tänckia:

Tunc tua res agitur paries cum proximus ardet.

Öffuer alt thetta berättas och ifrå Wien, at en Herre von Burheim, skal för en tijdh sedhan, bittijdha om en morgon, wara hängder på Wallen, hwilken haffuer warit beskylter, at han uthi then rebellion, som i Märland war, skal så måtto haffua twingat en Probst, at han sedhan therigenom hafwer måst sättia lijffuet til. Och haffuer förbemälte Herre til een sådan omenniskligheet förorsakat: thet han förmeente sigh någhre Hemlighe Saker kunna aff samma Probst, torquera och twinga.

Ifrå Presslaw then 11. Augusti.

Cossackerne som i Märland liggia, äre infaldne uthi thet Troppiska Gebiet, och ther öffuermåtton stoor skadha giort: Hwarföre Hertigen von Teshen haffuer alt sitt folck upmaant, them til at affwäria, och äre någhre hundradhe Cossacker genom hans folck nidherlagde. Man wil them för ingen deel meer frij pass låta, eliest skulle sigh alle Ewangeliske Inwånare uthur Märland förfogha.

Så är och här i Söndagz, aff Predikestolen, fridh medh Bethlem Gabor förkunnadt, och ther bredhe widh, the bewiliadhe 600000. daler, såsom och andre uthlaghor här liggia, ther medh H. Key. M. kan Krijgzfolcket benöija.

Uthur Strassburg then 12. Augusti.

I Föregår är hijt kommen en Fransösisk Sänningebodh, medh otta Kutzker och tiugu Ryttare, och är aff Rådhet stå-

teligh