kommo, haffua the måst sigh giffua, Then Spaniske vice re och Öffuersten är, sampt medh någhre Andelighe, fången.
Man wil säija, at trytusend Soldater äre lupne ifrån Spinolæ Läger, ifrån then tijdh han först belägradhe Bredaan, uthaff hwilka, månge haffua giffuit sigh til H. Excellentz Hertigh Moritz, och månge bliffua förborgadhe ibland thet Hollendske folcket.
Uthi thenne förledne weka, äre widh pass femhundradhe menniskior dödhe uthaff Pestilentzien, på åthskillighe orter. Man wil här fruchta, at Gudh warder oss, med en häfftigh Pestilentzie, och ett stort krijgh, straffandes.
Uthi thesse daghar, är ett Skip bemäldt Fucks, uthur Westindien kommit, medh Zucker och Sijdhentygh beladt, til Amsterdam ankommedt, medh Breeff til the Herr Staten, huruledhes Admiral Dort, sampt medh Admiral Jacob Wilckens, haffua medh theras armada, Huffwudstaden och Hampnen uthi Brasilien, och andre Slott intaghit, ther the 150. stycken, medh 36. skip, som medh ståtlighe wahror haffua achtat sigh åth Hispanien, haffua bekommit.
Sedhan menar man, at the och fleere orter haffua inbekommit, uthi synnerheet then orten, som kallas Nova Francia. Hwilka alle haffua giffuit theras Eedh, och sworit the Herr Stater. Man faar nu, medh then Westindianiske Skipfarten, och Armada fort, at the som nu præparerade och muniteradhe äre, måge medh thet snaraste här ifrå lösa, och komma them androm til bijstånd och undsätning.
Then 29. Augusti haffuer Spinola Bretta berändt, ther inne 7000. man haffua warit, hwilka om natten, til 4000. man äre uthfaldne, och nidherlagt 350. Spanier, och twenne Capitener medh sigh fångna infördt. Greff Henrich
