SANN HISTORIA
af barnungar rusande, klängde öfver planket och försvann i portgången midt öfver gatan. Och efter dem kom den tjocka Karl Johan; han var nu ännu tjockare än förut, fast inte så tjock som hans pappa. Ja, nu skulle Karl Johan öfver planket; men planket ramlade framstupa rakt på lyktstolpen, och stolpen gick midt af, och gaslyktan gick i tusen bitar.
Där lågo de nu, och så var det slut med dem. Karl Johan gick också sönder, men han skall senare ha blifvit lagad. Och mycket folk strömmade till från alla håll, och bland dem var också min mormor och hennes katt. Till sist kom lykttändaren också; men som han var en fackman och det en med erfarenhet ändå, för han hade varit lykttändare i trettiosex och ett halft år, så insåg han snart, att han inte kunde tända lyktan den kvällen; och det gjorde han inte heller.
- 104
