Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

NATTVARDENS SAKRAMENT


misstanken härom förargade mig. Den lifliga stämningen i hytten hade smittat mig och gjort mig företagsam, och jag föresatte mig energiskt att göra ett slut på dessa barnsligheter.

»Hör, farbror,» inföll jag helt oförberedt under tystnaden efter en historia, som var så oskyldig, att endast prästen skrattade åt den, »kommer farbror ihåg den där historien, som kapten berättade i förgår?»

»Farbror» var bolagsdirektörn; han var en vän till min far.

Och jag fortsatte oförskräckt:

»Den var den festligaste jag har hört i hela mitt lif. Den kunde farbror gärna berätta!»

Fyra par förbluffade ögon riktades på mig, och det uppstod en pinsam tystnad. Jag ångrade redan mitt hastiga mod.

Bolagsdirektörn bröt isen med ett litet lättsinnigt skratt, som endast var

18