EN KOPP TE
»Det är en tokig utländing,» sade en.
»Fy fan, så mycket hyckleri och skoj det finns nu för tiden,» sade en annan.
»Han är full och vill bli nykter,» sade en tredje.
»Hur kan man vilja bli nykter, när man är full,» sade en fjärde.
Uppasserskan kom med mitt te. Jag betalade strax och gaf henne en krona i drickspengar för att hon inte skulle tro, att jag drack te därför att jag icke hade råd att dricka punsch.
Men jag kom aldrig i tillfälle att dricka ur detta te. Jag satt helt tyst och fredligt och rörde i det och försökte genom hela mitt uppförande göra klart för mina grannar, att jag icke ville dem något ondt — då en gammal uppsalakamrat, som jag icke hade sett på femton år, med ens stod framför mig och stirrade med stela ögon på mig och min tekopp.
