danserskor, som äro et wist band, hwilka Accompagnera sin sång med Skallmejor och trummor. När deras Nabab och andre stora Herrar fara ut, blåsa de i en lur eller krökt horn likt et S, som låter illa, och äfwen höres wid Solens up- och nedgång. Cithra och Giga nyttjas mäst af de tiggare, som der med sång söka Allmosor: Om Musiken i Turkiska gebietet i Asien berättas åtskilligt af Doct. Hasselqwist i dess Resa. Han såg i Smirna mycket efter Europeiskt bruk, men säger, at Musiken war, efter landets plägsed, den eländigaste någon kan höra, så at den ädla konsten, som i de fordna Grekers tid warit der til så stor högd bragt, nu blifwit landförwist. Det endaste han derwid fant, såsom lemning af ålderdomen, war Grekiska Dansen, hwilken ock anstältes af Fruentimmer. [1] Violer, Lutor, Säckpipor, Trummor, Koppar-pukor och Hackbräden, nämnas der ibland Instrumenter, hwilka i öfrigit hwarken äro konstige eller behaglige. Ox-Hinnor, Peritonæum, upspitade på en circel af träd, utgöra ock något dylikt.
§. 2. Africanska Musiken för närwarande tid i allmenhet, är både wild och nog obekant, ehuru de orter likwäl gifwas, hwarest
- ↑ Härom läses Doct. Hasselqwists Iter Palæstinum p. 27. Huru Judarne, som nu äro et kringspridt folk i flere Riken, bruka Musik, kan ses i Löwes Speculum Religionis Judaicæ p. 33 och 67.
