Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/122

Den här sidan har korrekturlästs
91

IX. Afdelningen, om Musiken i Swerige i synnerhet, särdeles den Politiska, eller den i werdsligt bruk.

§. 1.

I Hedendomen har Musik icke mindre här än annorstädes, warit bekant wid åtskillige tilfällen, dock wida skild ifrån desse tiders bruk och smak. Fordom hafwa Spelmän warit i stort anseende i Norden, hade ock då frihet, at färdas i frid emellan Höfdingarne, hwilket androm för misstankar skull ej tilläts; hwarföre ock de, äfwen som wissa, hwilka reste i angelägna ärender, hade särskildt kläddrägt, för at bättre kunna igenkännas. [1] Wåre gamla Sagor nämna på flere ställen om forntidens Musik. [2] Wid Hedniska Offren

    Calichon, Complisante Violiner, intagande Viola d’ Amore, fyllande Violer, susande Viol di gamba, dristige Violoncello, brummande Violone, föragtande Trumpet Mariner o. s. w.

  1. Se v. Stiernmans Präsidii tal 1758: om Wetenskapers tilstånd i Swerige i Hedna- och Påwetiden, samt Cancellie-Råd. Berchs anmärkningar i Allmänna Tidning. 1772. N:o 30.
  2. Sigurd berömmes som mästare på Harpa. Wilk. S. p. 46. Gester kunde på sin Harpa slå både Gunnars slag och Gudrunas konstiga grep. Björners Sago Flock 16:5. Isunger war öfwad på alla slags stränga spel. Wilk S. 202. Annorstädes talas om ramslag och damslag på Harpa, så at alt i huset måst rört sig, huru, de haft et slags dans