§. 10. Wid närwarande tid finne wi således denne ädla konst i sitt flor innom Christenheten. I Lutherska och Reformerta Församlingar nyttjas Kyrko-Musik och sång til upbyggelse och andagts rörelse, efter GUDS ords föreskrift och Fädernas Exempel; bör derföre såsom nyttig, nödig och uplifwande bibehållas,
Meisen, först på 1600 talet, Joh. Cryger Direct. Musices i Berlin 1630, And. Hammarschmid i Böhmen, Henric Alberti i Köningsberg, Casper Prints, och M. Prätorius som författat N:o 352 i Psalmboken, med flere i samma Sæculo, hafwa blifwit bekante af sine arbeten om Kyrko-Musiken, samt Martin Colerus Capellmästare i Brunschwig af sin Passions andagt trykt 1648. En Pergolesi är i sednare tider der af namnkunnig. På 1700 talet kunde många upräknas, som bidragit til melodier och Kyrko-Musiks förbättring, hwaribland ihogkomas, de p. 64 och 68 redan nämde Werckmeister, Mattheson, Teleman &c. &c. som genom tryckte arbeten giort sig mycket förtjenta. Christian Witt Sachsisk Capelmästare utgaf 1715 Psalmodiam Sacram, Adam Erdman Mirus sin Musica Sacra 1715. o. s. w. I Lorens Mizlers, Neu eroffnete Musikal. Bibliothek tr. Leipzig 1739. och Musicalisch-Lexicon tr. i Chemnits 1737, fås widare underrättelse om dem som i detta ämne skrifwit. Härtil tjena äfwen Beyträge der Musique och Rousseaus Musikal. Lexicon. De nu lefwande månge store utländska virtuoser och Kyrko-Musikens befordrare, som träffas i fläste Riken i Europa, kunna ej af mig wänta den heder dem tilhör, men deras namn och minne blifwa dock ej med tiden förgätne.
