20. nämnes Israeliternas Sång och Spel wid deras gång öfwer röda Hafwet, til bewis, at sådant då lände til den Högstas lof och tacksäjelse. Under deras 40 års wandring i öknen, der GUD på et besynnerligt sätt igenom Mosen förde och lärde sitt Folk, har Han äfwen märkeligen täkts underwisa dem om Musikens rätta bruk och ändamål. Wi läse i Num. 10:2. GUDs befallning til Mose, at gjöra twå Trummeter aſ Silfwer. Et olika blåsnings-sätt derpå skulle wid flere tilfällen iagt tagas; såsom då Menigheten borde samlas inför Wittnesbördsens Tabernakel, när de skulle til strids, woro glade, wid Högtider och Nymånader m. m. I Levit. 25:9. talas om en särdeles inrättning med Basuner. Tyckes således, at Musiken då utgjort en del af Ceremonialiska Gudstjensten, hwarwid Lewiterne woro utsedde at biträda. (Num. 3 och 18 Cap.)
§. 2. Under Josua och Domarena är samma sedwana bibehållen. Wid Jerichos intagande, (Jos. 6:20.) och Gideons seger öfwer de Midianiter, (Dom. B. 7:16.) hördes en stark Musik. Deboras, (Cap. 5:3.) Jephtas (Cap. 11:34.) och Simsons Historier, (Cap. 16:25.) intyga det samma. At Propheterna, i synnerhet uti Samuels tid, öfwat denna wetenskap, förtjenar wår upmärksamhet. (1 Sam. 19:20. 10:5.) Wid glada tilfällen hördes ock åtskillige spel. (Cap. 18:6. 2 Sam. 2:
