allihopa och komma tillsammans veckan därpå och plundra någon och döda människor.
Ben Rogers sade, att han inte kunde komma ut annat än om söndagarna, varför han ville börja nästa söndag, men alla gossarna sade, att det skulle vara synd att göra det på söndag, Och det avgjorde saken. De överenskommo att mötas och bestämma en dag, så snart de kunde, och därpå valde vi Tom Sawyer till förste kapten och Joe Harper till andre kapten för bandet, och så begåvo vi oss hem.
Jag klättrade upp på verandataket och kröp in genom mitt fönster strax före daggryningen. Mina nya kläder voro alldeles nedsmorda med talg och lera, och jag var dödstrött.
III.
Nåväl, jag fick mig morgonen därpå en duktig uppsträckning av gamla fröken Watson för mina kläders skull, men frun bannade mig inte, utan bara tog bort leran och talgen och såg så sorgsen ut, att jag tänkte, att jag skulle uppföra mig anständigt en tid, om jag kunde. Sedan tog fröken Watson mig med sig in i kabinettet och bad, men inte blev det någonting bättre med det. Hon sade mig, att jag skulle bedja varenda dag, och vad helst jag bad om, det skulle jag få. Men det var inte sant. Jag försökte det. En gång fick jag en metrev, men inga krokar. Jag hade inte någon nytta av den utan krokar. Jag försökte be tre eller fyra gånger om krokarna, men huru det nu var, så ville det inte göra någon verkan. Så en dag bad jag fröken Watson, att hon skulle försöka i mitt ställe, men hon sade, att jag var ett dumhuvud. Hon sade mig aldrig orsaken, och jag kunde inte alls begripa det.
Jag satte mig en dag långt inne i skogen och
