han kommer ut härifrån… därför att han ska' komma ut härifrån efter reglerna, å de' inte kommer att få finnas nå' fel i hans historia.»
Medan Jim och jag filade pennorna på var sin tegelsten, och Jim gjorde sin av mässing och jag gjorde min av teskeden, satt Tom och sökte fundera ut, huru vapnet skulle se ut. Om en stund sade han, att han hade hittat på så många goda förslag, att han knappast visste, vilket av dem han skulle taga, men det var ändå ett, som han trodde att han skulle komma att bestämma sig för. Han sade:
»På vapenskölden ska' vi ha en slinga i guld i nedre högra hörnet, ett mörkrött Andreaskors i mitten med en liggande hund, som betyder mödor och besvär i allmänhet, och under honom en hopringlad kedja, som betyder slaveri, med en grön sparre i ett uddigt fält och tre linjer med avrundade taggar i ett asurblått fält, och taggarna, som utgå uppåt från sköldens bas, stödjande sig mot en tandad list; i hjälmen en förrymd nigger i svart med sitt knyte över axeln på en sned genbjälke, och ett par gula sköldhållare, som betecknar dig och mig; devis: Maggiore fretta, minore atto — jag har fått de' ur en bok, å de' betyder: ju mera man brådskar, desto mindre hinner man.»
»De' va' sabeln!» sade jag; »men va' betyder allt de andra?»
»Vi ha inte tid att bråka om de' nu», svarade han, »då vi ha så mycke' annat att göra.»
»Ja, men åtminstone kan du väl säga mig, vad somten av'et betyder. Va' ä' en genbjälke för slag?»
»En genbjälke — en genbjälke, de' ä' — åh, va' har du att göra me' va' en genbjälke ä'? Jag ska' visa honom hur han ska' göra den, när han ska' till me' de'.»
»Nu ä' du kitslig, Tom. Kan du inte tala om de' för mig. Va' menas me' ett Andreaskors, då?»
