Wikisource

Sida:Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut? – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/12

Den här sidan har korrekturlästs
181
HURU LÄNGE HAR TJUGONDAG JUL BURIT NAMNET KNUT?

På ett annat ställe i Hervarar Saga (sid. 139) läses följande.[1] »Än i dag hafva bönder och äfven andra för sed att på julaftonen baka ett bröd, kalladt Julagalt, som har form af en galt och är framsatt på bordet jämte andra rätter under hela jultiden ända till Knutsdagen, den 13 januari. Under hela denna tid bör nämligen bordet dygnet om vara rikligen försedt med bröd, skinka och andra matvaror; att lämna det tomt anses olycksbådande och stridande mot fädrens sed.»

I Verelii Index linguæ veteris scytho-scandicæ (utg. af Olof Rudbeck 1691) heter det på sid. 3: »Affaradagr Jolanna… Ändan på Julen. Knut körer Julen uth.»[2]

I Rudbecks Atland, första delen (1679), sid. 104 läses: »…de Christnas Juulhälg, hwilken hoos sombliga lychtades den 13. Juuldagen, som war den 6. Januarii: hoos andra 20. Juuldagen, som är S. Knutz dag den 13. Januarii, där af ordspråket: Knut kiör Julen uth» Här är det af särskildt intresse, att Rudbeck visar sig känna till, att två olika dagar räknats som den sista i julhelgen.

I Atlands andra del (1689) förekommer följande på sid. 177. »… et horn omwändt eller stielpt, wedh Knutz dagh, hwilket icke allenast betyder, at dhen stoore Julfästen hafwer en enda, utan dhe gamble genom de 19 dagars fest, ifrån första stora Juldagen in til den 19 dagen, hafwa altijd welat ihogkomma det gyllende talet, det är de 19 åhr, på hwilka Solen och Månan åther komma til sitt förra lopp, angående ny och nedan… Dbher aff är ordspråket, Knu kiör Julen ut, ty Knut betyder på Swenska ändemålet, såsom man altid slår på en trå, der medh man mäter, och således är både Knut ändemålet för dhe lustige Juledagarne, som för gyllende talet.» Rudbeck söker alltså här göra gällande, att julhelgens längd i dagar bestämts af måncykelns längd i år, hvilket måste afvisas

  1. ↑ … etiamnum in parascheve Iolia, rusticis aliisque mos [est], panem figura verris conficere, nomine Julagalt eumque per totum Iuliorum tempus, inter alia fercula in mensa exponere, usque ad Canuti diem (13. Jan.) Toto enim hoc tempore mensam pane, perna aliisque esculentis nocte dieque oneratam esse oportet. Vacuam namque relingqui, mali ominis, et a majorum moribus abhorrens censetur.
  2. ↑ För detta citat och de båda följande ur Rudbecks Atland har jag att tacka dr Otto Hoppe i Lund.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Huru_länge_har_tjugondag_jul_burit_namnet_Knut%3F_–_Fataburen_Kulturhistorisk_tidskrift.djvu/12&oldid=414157”