8
»stridende mod Statsformen eller Rigets Love».
Jag har hittills talat hufvudsakligen endast om konungens förhållande till stortinget och dess beslut i grundlagsfrågor. Vi komma nu till konungens förhållande till riksrätten och dess domar. Vi sade, att alla domar af behörigen inrättade domstolar böra verkställas. Detta är obestridligt i fråga om domstolar i allmänhet. Nu är frågan, om det lika ovilkorligt gäller om alla riksrättens domar? Då förekommer mellan de allmänna domstolarne och riksrätten den skilnaden, att de först nämda bestå af lagkunnige, opartiske och ansvarige domare, men den sist nämdas pluralitet af icke lagkunnige, stundom partiske och alltid oansvarige ledamöter.
Flere af åtalen inför nu sittande riksrätt afse att straffa statsråden för det de biträdt konungens sanktionsvägran, dels på stortingets beslut om grundlagsändringar, dels på stortingets tilltag att tvärt emot grundlagen utnämna vissa af ledamöterne i statens jernvägsstyrelse och dels att skaffa stortingsmajoriteten tillgång på vapenöfvadt och beväpnadt folk, som icke stode under konungens öfverbefäl o. s. v. — varande afsigten med statsrådens straffande att derigenom
