Sverige, är oftanämnda fundamental-afstånd indeladt i 100 grader, hvarföre den ock kallas den hundra-gradiga, å Reaumurs i 80 och å Fahrenheits i 180 grader. — Vid de båda förstnämnda börjar graderingen med noll vid fryspunkten, vid den sistnämnde åter ligger nollpunkten 32 grader under fryspunkten, så att hela afståndet mellan denna termometers noll och kokpunkt är indeladt i 212 grader.
- Termometer. Fig. 2.
Figuren 2 visar dem alla tre sammanställda. Temperaturer öfver 0° betecknas med + (plus) och derunder med — (minus). Qvicksilfvertermometern kan begagnas för alla grader från +360°, då qvicksilfret kokar, till —39°, då det stelnar. — Man skiljer emellan fritt och bundet värme. Det förra är det som termometern angifver genom det gradtal, vid hvilket qvicksilfret för tillfället står, det sednare, eller bundet, kallar man det värme, som vid en kropps öfvergång från fast till flytande eller från flytande till gasformiga så fullständigt förenar sig med densamma, att det utgör liksom en beståndsdel af kroppen och icke alls kan af termometern angifvas. Om t. ex. ett stycke is intages och får ligga i ett kärl i ett varmt rum, smälter det, som vi veta, småningom; men man observerar dervid det förhållande, att, huru stark värmen än må vara i rummet, temperaturen hos det sig bildande vattnet icke stiger högre än till fryspunkten så länge ännu någon is finnes qvar osmält. — Vi kunna ock förstå att det värme som erfordras för smältningen måste tagas från den omgifvande luften och öfriga närmast varande kroppar och kallas nu bundet (eller latent) derföre, att detsamma så förenar sig med vattnet, att en deri ställd termometer icke genom stigande på vanligt vis angifver den ökade tillkomsten deraf utan fortfarande står på nollpunkten. För att emedlertid på något sätt kunna angifva den värmemängd, som vid dylika tillfällen bindes, har man vidtagit den utvägen att såsom värmeenhet antaga den värmemängd,
