| Ved: Kol | 49,0 | procent. |
| Syre | 44,0 | » |
| Väte | 6,1 | » |
| Aska | 0,9 | » |
| 100,0 | procent.[1] |
Den större kolhalten hos cokes har föranledt, att man hittills nästan uteslutande användt detta bränsle å lokomotiver; dock har bruket af stenkol på sednare tider blifvit mer och mer allmänt, sedan fortsatta försök visat att dessa vid iakttagande af nödvändiga förändringar hos eldstäderna med ganska stor fördel låta använda sig.
Ved deremot lämpar sig ej väl för lokomotiver, alldenstund den mindre kolhalten hos detta bränsle i sammanhang med dess öfriga beståndsdelar gör att man för erhållande af lika värmeeffekt skulle behöfva 6 gånger större volum ved än stenkol och nära 5 gångar den erforderliga volumen af cokes. På enahanda sätt finner man äfven förhållandet ofördelaktigt hvad veden beträffar, om bestämningen sker efter vigt i det att deröfver anställda försök visat att man vid
- ↑ Enligt Professor Fock:
Kol. Syre. Väte. Aska. Tall, äldre 49,87 — 43,41 — 6,09 — 0,63 proc. D:o yngre 50,62 — 42,58 — 6,27 — 0,53 » Al 48,63 — 44,75 — 5,94 — 0,68 » Björk 48,89 — 43,93 — 6,19 — 0,99 » Ek 48,94 — 43,09 — 5,94 — 2,03 » Rödbok 48,29 — 45,14 — 6,00 — 0,57 » Bok 48,08 — 44,93 — 6,12 — 0,87 » Huru olika emedlertid uppgifter i detta fall äro, visar den uti D. K. Clarks ofvannämnde arbete efter analys af Haswell öfver Norsk tall och gran nemligen:
Kol 19,2 procent. Flyktiga ämnen 80,4 » Aska 0,4 » 100,0 procent.
